Den mest eftertraktade fisken i Slovenien, mycket populär inom sportfiskeindustrin. Med sin cylindriska form, sitt stora huvud och sin unika köttiga mun som slutar med en typisk mustasch är den lätt att upptäcka.
Säsong: hela året
Slovenska rekord: 34.6kg
Historia
Karpfen tros ha sitt ursprung i Asien, även om vissa källor uppger att fisken är infödd i både Asien och Europa.
Redan på romarnas tid nämndes karpen som en fisk som var lätt att föda upp och därför var den en viktig födokälla. Traditionen med karpodling fortsatte sedan i århundraden, så idag är karpen spridd över hela världen. Den vilda karpen, som ursprungligen levde i Eurasiens vatten, har kommit till utrotningens rand och ersatts av karp som odlats i lager.
I Slovenien finns det fortfarande vild karp i vissa större floder som Sava och Drava, och den finns även i vissa sjöar.
Galleri
Kroppens form och färg
Det finns tre huvudtyper av karp;
-Vanlig karp med fjäll över hela kroppen.
-Spegelkarp, som har några fjäll över hela kroppen, men den är inte helt täckt som vanlig karp.
-Läderkarp, som har ännu färre fjäll och som bara är fördelade nära rygglinjen och vid svansens handled.
Den vilda karpen, som fortfarande lever i vissa floder och sjöar i Slovenien, är bara den vanliga karpen. Deras konstitution skiljer sig lite från den utsatta karpen. Den vilda karpen är längre, smalare och mer muskulös. Ryggfenan är mycket större än hos den utsatta karpen.
Den utsatta karpen har en mycket högre kropp, kortare fenor, en mindre svans och en rundare kropp. Den kan vara av alla tre typerna, oftast vanlig karp och spegelkarp.
När det gäller färgerna anpassar karpen nyansen efter den miljö de lever i och en del av färgen beror på den mat de äter.
De kan ha olika färger, från ljusgult, grått till nästan svart. Ryggen är vanligtvis mörkare, grå, men den kan också vara svart, höfterna är grönaktiga, gula eller mörkgråa, vilket återigen beror på typen. mot buken blir färgerna ljusare, fjällen blir mindre och varierar vanligtvis från nästan vit till gul färg.
De ändrar också färg under årstiderna, under vintermånaderna till exempel, ändrar huden till varmare nyanser.
Mat
De är växtätare och livnär sig främst på botten av vattenväxter och ogräs. De gillar också små insekter som finns på vattenytan eller i de övre vattenlagren, så under sommarmånaderna kan man se dem plocka flugor från vattenytan.
Deras metod för att livnära sig på botten är att filtrera slam och sedan utsöndra det genom munnen, vilket gör att endast matpartiklarna hålls gömda i leran.
På grund av fisket har karpen under de senaste åren fått många nya födokällor som de uppenbarligen gillar, t.ex. bröd, majs och frön, maggots, maskar och boilies, som är det huvudsakliga valet av bete för karpfiskare.
Liv och lek
Karpfen kan leva till en otrolig ålder, man uppskattar att de kan bli 100 år gamla.
De blir könsmogna mellan det tredje och fjärde året. Lektiden är från maj till juli , då honan gömmer omkring 300k-700k ägg i marken mellan vattenväxterna nära de grunda stränderna.
Karpen kan bli från 40 cm till imponerande 120 cm lång och väga över 50 kg. Vilda karpar tenderar att vara längre och lättare, medan de karpar som hålls i lager är kortare och tyngre.
Vissa karpar växer mycket snabbt, andra når en viss vikt och stannar där i stort sett hela livet. Före vintern ökar de i vikt eftersom de behöver energi för de kalla vintermånaderna då de gräver ner sig i slammet och stannar där tills temperaturen blir högre. Under denna period rör de sig väldigt lite och det krävs mycket tur och tålamod för att fånga en. Under våren ökar de också i vikt för att förbereda sig för lek.
Bostadsutrymme
Karpfen finns främst i lugna vatten, som t.ex. stilla bassänger och konstgjorda sjöar samt naturliga sjöar, som den berömda Bledsjön. Det är inte heller ovanligt att den förekommer i de slovenska flodernas mellan- och nedre lopp.
